FELICIA EVELINA TAKMAN Jag har sagt det här gång på gång, men aldrig egentligen fått det jag vill säga sagt. Även fast jag säger det. Mina minnen med dig är oförglömliga. Jag vet inte hur många det är. Men jag kan säga såhär: Det var ingen slump att vi träffades. Vi var menade för varandra ända från början. Du är min själ. Så det är viktigt att du inte försvinner ur mitt liv. För då dör jag. Jag har känt att senaste veckan har vi tjafsat rätt så mycket. Vi har båda blivit sura på varandra, men vi har inte orkat diskutera, utan vi har bara struntat i det och lådsas som vanligt. Jag bestämde mig igår kväll för att du måste få veta det här. Men jag bytte namn på skype igår kväll till Felicia. Så skrev jag till Jacob Gyllberg: Vill du bli tilsammans med mig? Jag vet att det är olämpligt men jag kan inte leva utan dig. Så i princip så är du inte singel längre. Tyvärr, haha men det var väl roligt? Just nu sitter du nog och skriker av ilska. Men varför inte glömma det här som vi har glömt allt annat? Låter bra va? Men jag tycker ni är ett fint par i alla fall. Men nu ska vi fokusera på oss, inte på er. Jag älskar dig Felicia, så är det bara. Och du vet det nog säkert redan. Men jag vill inte att vi glider isär. För jag känner att när som helst kommer vi bråka, och det kommer göra både mig och dig ledsna. För vi vill inte bråka. Men det har varit lite rangligt senaste tiden. Men det får det inte vara. För somsagt. Förlorar jag dig, förlorar jag min själ. Och kan då inte längre leva. Utan dig Felicia är jag ingen. Så stanna kvar hos mig, och lämna mig aldrig. JAG ÄLSKAR DIG FELICIA EVELINA TAKMAN!