Det börjar närma sig.

Idag var det öppen scen i skolan och en tjej i min pararellklass, Alicia och hon skulle hmm.. Jag vet inte hur jag ska beskriva detta, men det började i alla fall spelas musik och då jag ba: jag känner för att gråta... och mina kompisar ba vafan issa.. Sen började den här tjejen då prata om att skolan snart är slut.. Vi alla ska splittras snart. Sedan började hon sjunga på en låt, och fyfan mina tårar bara sprutade ut. Jag grät konstant i ca 20 min och mina vänner grät också, men ingen som mig.
Det jag vill säga är att jag älskar mina vänner. Jag har VÄRLDENS BÄSTA VÄNNER, och jag är seriös. Du som läser det här nu, (om du inte är en av mina tjejkompisar i klassen), kommer aldrig att få känna det jag känner. För jag gick ifrån det sämsta till det bästa. Mina tjejkompisar är änglar och fan jag kan inte beskriva hur mycket jag INTE klara mig utan dem. Kan inte ens få ner en jävla text om hur mycket de betyder för mig. Hur glad och lycklig jag känner mig med dem. Hur lite jag vill lämna dem. Det är som när man hittat sin kärlek för livet, den går inte att släppa och samma sak känner jag med dessa tjejer. Jag älskar er tjejer, mer än allt levande. På riktigt!